som ger mig mina uppslag, i mångt och mycket så skapar tidningen och dess skribenter och krönikörer den irritation som krävs för att starta upp min vanligtvis ganska slöa och lata hjärna. Idag var det denna krönika avseende den frukansvärda matelitism som råder i samhället av idag. Vilka är vi att påpeka för ”Svenne-banan” vad de får och inte får äta? Naturligtvis är det inte krönikören själv som ligger bakom detta upprop, i grund och botten förefaller det vara Unni Drogad som har gått i taket över att man inte längre kan servera korv gjord på hud och klövar till sina barn utan att få höra att man ska behöva få dåligt samvete genom att tvingas läsa en artikel som föklarar vad maten innehåller. Nej, tillbaka till den gamla goda tiden där man köpte och åt skit och tyckte att det smakade godis av den enkla anledningen att man inte visste bättre!
Det, det var tider det…
Och vad spelar det egentligen för roll om det är vatten i falukorven? En falukorv skall inte vara kompakt och köttig. Då skulle det ju inte vara falukorv längre. Men det skiter matelitisterna i.
Vad är det som säger att en falukorv inte ska vara kompakt och köttig? Ingenting förutom dina egna preferenser… Att tro att falukorv alltid har varit den smaklösa, luftiga blandning av restprodukter som den är idag är är lite väl egocentriskt. Att det är vad du är uppvuxen med betyder inte att det alltid varit på det sättet. Naturligtvis är väl detta en naturlig del av dagens egocentriska samhälle (Gud vet att jag är den förste att racka ned på idioter som köper skitmat och dricker skitviner), men det gör inte din ståndpunkt mer värd än mannen som hävdar att produkten är skit.
Mats-Eric Nilsson är nog den mest indignerade av alla matgapare. Jag har läst hans bok ”Den hemlige kocken” och det är ingen hejd på hans föraktfulla äckel över vanlig billig industrimat och folk som är dumma nog att köpa den – det vill säga alla svennebananer som inte har obegränsat med tid och pengar.
Ojoj, vilken dräpare… Tyvärr Lisa Magnusson, så faller det sig så fruktansvärt att det är billigare att producera sin egen mat om det är det som är det stora problemet, att det sen skulle ta tid är förvisso sant, men det tar inte så in i helvete mycket mera tid att laga mat från scratch som att värma på någonting som man har köpt halvfärdigt. Genom att planera in matlagning så kan du förbereda käk för en hel vecka om det ska vara så genom att klappa igång några långkok som totalt tar 30 minuter i preparationstid och sen står och sköter sig själv i fyra timmar. Problemet här är inte att folk saknar tid eller pengar, problemet är att ”Svennebanan” saknar kunskap och kompetens, men framför allt så saknar han eller hon intresse. Det finns inget intresse kvar hos konsumenten längre att äta god mat. Vi har under årtionden genom allt från halvfabrikat hemma till helfabrikat i skola och i lunchkantinter indoktrinerats med vad mat är och hur mat ska smaka, krönikören själv är ett lysande exempel på detta. Men vem ska man skylla på? Efterkrigstidens industiralisering och arbetande föräldrar är naturligtivis en bidragande orsak, avbefolkningen av landsbygden och kontakten med ett levande jordbruk en annan. Det finns människor idag som inte har en aning om var saker och ting kommer ifrån, människor som blir livrädda på att tänka tanken att det de äter en gång har varit ett levande djur. Det första steget i att få folk att äta rätt borde inte vara att skrämma eller idiotförklara dem (så som sker i media idag) utan att utbilda dem. Men, det vet man ju, det fungerar ju tyvärr inte.
Terrorpropaganda skapar medvetenhet och respons, kolla bara på nordkorea…
Men det där att tillsatser och massproduktion skulle vara av ondo bygger ju på en raktigenom känslomässig idé om att naturliga ingredienser är bra, syntetiska ingredienser är dåligt.
Ja, helt rätt… Det ska ju naturligtvis vara så att konstgjort är bra och naturligt dåligt. Tänk om jag skulle använda samma retorik för att diskutera skönhetsoperationer? Personligen föredrar jag ett par fasta, fina pukor framför ett par sladdriga, jobbiga som man inte riktigt vet var man ska göra av… Hur skulle det gå?
Det är ju kart som fan att det är bättre med naturliga råvaror än konstjorda dito även om näringsvärdet kan vara detsamma. Men man äter inte uteslutande för näringen. Att laga och äta mat är en av de viktigaste sociala plattformarna vi har idag, att stressa igenom detta för att klämma in några extra minuter framför tv’n är tragiskt. Och så undrar vi varför vi inte har någon kontakt med våra barn…
Men åk ut till landsbygden då, Mats-Eric, och sätt dig i knäet på en präktig äkta matmora på nån gammal gård, låt henne handplocka sin finaste kossa och omsorgsfullt slakta och stycka den och mala färsen i en urgammal kvarn för att sedan med största kärlek trilla otroligt GENUINA köttbullar till dig. Gör det. Och lämna oss andra ifred för dina moralistiska anfäktelser.
Avslutar Lisa Magnusson… Väldigt grafiskt, väldigt nedlåtande. Strålande… Tack gode gud att det finns butiker som faktiskt säljer riktiga råvaror så man slipper att åka ut på landet varje gång man ska proviantera, men faktum är att det skulle vara en betydligt trevligare värld om vi alla tog tid att göra just det. Se vart råvarorna kom ifrån, lära sig det gamla hantverket och återupptäcka matkulturen…
Som vanligt insåg jag då jag skrivit klart denna att jag använt en del av resonemanget tidigare… Typ HÄR.
Senaste kommentarer