kanske det bästa, och hemskaste inlägget på länge.
Robban har bloggat om hur man upplever sjukvården och behandlingen som cancerpatient i Sverige idag. Personlig frustration, kallsinniga läkare och forskare och överarbetade systrar.
Gå in och läs, det är hemskt men välbehövligt.
Klicka HÄR för att komma till inlägget
Categories: Allmänt svammel
Läkare, som inte kan behandla patienter blir forskare – något som Jan Halldoff gjorde en film om redan 1968. Utvecklingen har inte gått framåt sedan dess.
http://www.sfi.se/sv/svensk-film/Filmdatabasen/?itemid=4805&type=MOVIE&iv=Comments
Man måste ju fråga sig vad det beror på. Visst, om man dagligen utsätts för människor med en allvarliga sjukdomar så kanske man blir avtrubbad, men faan, empati är ju lika viktigt som behandlingen. Man arbetar med rädda människor här…
Det finns naturligtvis faktorer som inverkar på allting, och läkarnas och sköterskornas arbetsituation är ju inte den trevligaste den heller. Men det är intressant, dehumaniseringen av den svenska vården.