Världens sämsta låt
Har man en sida där man lägger ut världens bästa låt(ar) så måste man ju naturligtvis ha en för världens sämsta låt(ar) också. Tyvärr är den första låten jag kommer på så otroligt genomrutten, så sanslöst usel, att det är svårt att hitta andra lågvattenmärken som ens är värdiga att andas in ångorna från dess dynga. Men jakten på någonting sämre fortgår, jag har trots allt inte lyssnat på allt Håkan Hellström släppt. Det finns således potential!
———————————————–
#3 är det ultimata beviset på att det finns omvänd synergi, ett skrämmande bevis på 1+1= -1
Michael Cretu + Sandra = Enigma… Speciellt den här skitlåten ”Gravity of Love”, fy satan!
———————————————–
#2 är en låt som är fullkomligt vidrig och totalt sönderspelad..
What’s new Pussycat, skriven av Geniet Burt Baccach och framförd av den alltid överskattade Tom Jones. Skrämmande usel!
———————————————–
På plats #1 hittar vi: Scorpions – Wind of Change och för att verkligen bevisa låtens sugighet har jag letat rätt på ett antal versioner som bevisar min tes. Så, håll i er! Potsdams stoltheter är här för att predika fred och frihet! Vänligen ignorera den värdelösa videon (den suger nästan lika mycket som låten), den var den enda som hade orginallåten…
Nu ska man dock inte underskatta mänsklighetens inneboende dumhet och dess vilja att spendera pengar på sådant som VERKLIGEN suger. Och det är där George Zamfir dyker upp med sin finfina panflöjt…
Vi avslutar denna magnifika session med en lika magnifik version av detta epos… Den pampiga!
Det är också intressant att sångaren fortfarande uttalar ordet ”past” som ”pest” och därmed tydligt uttrycker den här låtens innersta väsen!
Kom nu ihåg… ”Let your balalaika sing what my guitar wants to say”…
EDIT: Korrade från ”sing” till ”say” i citatet ovan. Jag skyller den ursprungliga felskrivningen på antingen öl eller, mer troligt, kraftiga kräkningar framkallade av låtens totala uselhet.
———————————————–
Haha! Så du har hittat en tvåa vid det här laget. Det skall dock sägas att även om låten är kass och även artisten i allmänhet så är Tom Jones ändå en mycket tekniskt skicklig sångare.
Det är däremot inte snubben i Scorpions. Framförandet är uselt, och likaså den tyska brytningen (förklaringen att ”past” blir ”pest”). Låten blir snäppet bättre under tiden 4:00-4:25, när han bara håller käft och låter solot gå. Solot är för övrigt mer rock och mindre ballad än resten av låten, tycker jag, och det är en förbättring. Men de cirka 25 sekunder där jag tycker att låten är någorlunda uthärdlig tar väldigt snart slut.
Det är för övrigt ”Let your balalaika sing what my guitar wants to say”, alltså inte ”sing” i slutet som du skrev.
Men, världens sämsta låt tror jag inte jag kan ställa upp på att det är, även om jag håller med om att den är kass. Med all säkerhet finns det en del dansbandlåtar samt fjantiga gamla svenska skräplåtar från fram till 60-talet och liknande som kan slå den här låten i uselhet.
Jag tror mig nu ha hittat en värdig kandidat till titeln världens sämsta låt.
I likhet med Wind of Change lär den ju vara tysk till ursprunget, och till skillnad från Wind of Change är den på tyska. Den heter troligen Adolf Hitlers Lieblingsblume och lär ha varit del av någon nazistisk propagandafilm. Melodin är örontortyr i sig själv. Sångframförandet likaså. Ja, personligen skulle jag ranka den under Wind of Change i båda kategorierna. Sedan får den extra minuspoäng för budskapet.
http://www.youtube.com/watch?v=RRXFIPF7Yqk
Men! Nu ska vi inte racka ned på tysk kulturmusik! Säga vad man vill om Nazisterna, detta jordens mök, propaganda var någonting de var strålande på. Sen att det alster du länkar till kanske inte har klarat tidens tand lika bra som Leni Riefenstahls filmer gör inte att den spelar i samma liga som Wind of Change!
Visst, propaganda var de duktiga på, men propaganda riktar sig ändå till en viss grupp under en viss tid (i det här fallet tyskar på 30-talet) och tillhör man inte målgruppen ifråga så är ändå sannolikheten stor att man inte rycks med.
Melodin gillar jag inte för fem öre (nej, inte ens för ett öre) och inget tal om att nazisterna var skickliga på propaganda (hur sant detta än må vara) kan få mig att tycka att den typen av musik från den tiden var njutfull.
Jag håller med om att den inte spelar i samma liga som Wind of Change, men inte om vilken av låtarna som tillhör den sämre ligan. Men, vi får väl tycka olika på den punkten. Det är ändå så att ingen av låtarna är något att ha.
I quite agree!
Några dagar tillbaka i tiden när jag sökte på gammal musik råkade jag snubbla in på den här listan av musik från året 1989…
http://sv.wikipedia.org/wiki/Musikåret_1989
När jag skummade igenom listan, som förvisso innehåller flera lågvattenmärken, hade jag det väldigt tveksamma nöjet att erinra en låt som på den tiden spelades alltför mycket på radio och som är ett riktigt bottennapp, såväl på den här listan som inom den redan ruggigt värdelösa genren den tillhör…dansband.
Vad är då kasst med låten? ALLT. Låten har allt som gör sagda genre värdelös. Urtrist, enformig, enkel melodi, banal och fjantig text, och ett urfånigt sätt att sjunga. Är du beredd att höra ens en sekund av denna avföring i musikform så är det bara att följa länken till låten ifråga nedan.
http://www.youtube.com/watch?v=M3m_HRtgo_w
Ett annat bottennapp (som inte tillhör samma genre men ändå är urkasst) värt att nämna är Robyns låt Skvallerbytta Bing Bå…ursäkta mig, så hette den visst inte…Do You Really Want Me. Klicka nedan.
http://www.youtube.com/watch?v=MXTHvwHso_Q